Vid Europarådets parlamentariska församlings senaste session
i oktober 2012 debatterades den första fullständiga granskningsrapporten av
Ryssland på sju år. Rapporten visar att en omfattande demokratiseringsprocess
är nödvändig. En resolution baserad på rapporten antogs av församlingen
medan förslag till en rekommendation), som riktar sig till Europarådets
medlemsstaters regeringar/Ministerkommittén, inte fick den två tredjedels
majoritet som krävs.
I resolutionen, baserad på granskningsrapporten, konstaterar
församlingen att den senaste tidens utveckling i Ryssland visar att det ryska
samhället är i stort behov av konkreta reformer. Den kraft som ligger i mobiliseringen
av mer än 100 000 medborgare efter valen i december 2011, det civila samhällets
aktiva engagemang och myndigheternas positiva attityd till att diskutera
reformer har skapat en omfattande drivkraft för förändring i Ryssland.
Församlingen välkomnar ett antal förbättringar sedan
december 2011, såsom ändringar av lagen om politiska partier, förändringar i
vallagen och återinförande av direkta guvernörsval som visar på en vilja att
liberalisera systemet.
Samtidigt är andra åtgärder mycket alarmerande och ger
anledning till stor oro. Församlingen pekar på införandet av lagar om kriminalisering
av förtal och användande av Internet liksom
ändringar i lagen om sammankomster och lagen om icke-statliga
organisationer.
Dessa åtgärder åskådliggör hur motsägelsefull den politiska
situationen i Ryssland är och gör att myndigheternas verkliga avsikter ifrågasätts.
I resolutionen uppmanas Ryssland att avstå från otillbörliga påtryckningar och
hot mot oppositionen och regeringskritiska icke-statliga organisationer. De två-åriga
fängelsestraff som tre av Pussy Riots medlemmar dömts till är uppenbart
oproportionerliga och församlingen kräver deras omedelbara frigivning.
Församlingen uppmanar de ryska myndigheterna att vidta en
rad konkreta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en pluralistisk
demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.
Församlingen beslutade att fortsätta sin granskning av
landet.
Det förslag till rekommendation som lades fram och som var en allmän hänvisning
till resolutionen antogs inte av församlingen eftersom det för detta krävs två
tredjedelars majoritet och omröstningen resulterade i 121-74 och elva som
avstod. Det kan konstateras att en majoritet av ledamöterna i församlingen
röstade för både resolutionen och rekommendationen. Det finns inom
församlingen en utbredd och djup kritik mot hur den ryska samhällsordningen
förhåller sig till Europarådets grundläggande principer och att utvecklingen
mot ett demokratiskt samhällsskick snarare går tillbaka än utvecklas.
Riksdagens delegation till den parlamentariska församlingen är enig i denna
uppfattning och flera svenska ledamöter deltog i debatten och gav olika exempel
på en icke fungerande demokrati.
Trots att rekommendationen inte antogs av församlingen uppmanar riksdagens delegation till Europarådets
parlamentariska församling den svenska regeringen att beakta resolutionen i
samarbetet med Europarådets Ministerkommitté och i övriga kontakter och samarbete med Ryssland
både bilateralt och multilateralt.
