Bröstcancerföreningarnas
Riksorganisation. BRO skriver – Hjälp oss förbättra
Bröstcanservården.
Man beskriver att ca 7 000 kvinnor
insjuknar årligen i bröstcancer. Varje dag får 20 kvinor i Sverige en diagnol
och var 6:e timme dör en kvinna i Sverige i bröstcancer.
Man efterfrågar:
• Likvärdig och fullgod behandling
oberoende av bostadsort
Likvärdig vård oberoende av var man
bor och var man får sin behandling. Men pekar på väntetider för diagnos och
behandling, ibland nekas behandlingar och läkemedel av kostnadsskäl. Vilket kan ställs mot likställdhetspolitiken.
Men det finns nationella riktlinjer för bröstcancervården, men inte alltid regionala
vårdplaner. De vill att patienter ska kunna få en förnyad medicinsk bedömning,
så kallad second opinion.
Man beskriver hur ett cancerbesked
är en chockartad och omskakande upplevelse. Så jag förstår att patienter blir
oförmögna att ta till sig information och minnas vad som sagts. Därför menar man
att det är viktigt med skriftlig information, skriftlig behandlingsplan och om
den rehabilitering patienten får efter avslutad behandling. För de som vill ha
rekonstruktion skall den ske så snart det är medicinskt möjligt inom ramen för
sjukvårds- försäkringen.
• Mammografi för alla kvinnor 40-74
år
Vidare menar man att Sverige inte följer
kriterierna i EU:s riktlinjer för kvalitetssäkring avseende screening och
diagnostik av bröstcancer mot bakgrund av att inte alla landsting uppges leva
upp till kravet att bilderna ska granskas av två av varandra oberoende
specialister. Avgiften varierar mellan 80 kronor och 200 kronor beroende på
vilket landsting man tillhör och ingår inte i högkostnadsskyddet
För mig som socialdemokrat är det
också viktigt att cancervården får fortsätta utvecklas. Då är klimatet för de
kliniska prövningarna viktigt. Man kan rikta satsningar inom forskningen. Det är viktigt att det finns satsningar på
medicinsk forskning och då särskilt på förutsättningarna för kliniska
prövningar och forskning så att svensk vård kan fortsätta att utvecklas till
fromma för cancerpatienter.
Det är rimligt att en cancerstrategin
leder till högre likvärdighet och rättvisa också när det kommer cancerpatienterna.
Vi får aldrig acceptera att den vård som patienten får beror på något annat än
de medicinska behov som patienten har. Regeringen måste ta sitt ansvar för
cancervården och föreslå insatser som leder till höjd kvalitet och likvärdighet.
En av de stora utmaningarna för sjukvården under senare år har varit cancern. Cancervården har också gjort stora framsteg. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det gäller kanske i synnerhet de cancersjukdomar, prostata- och bröstcancer, som drabbar flest patienter. Bröstcancer är den cancerform som drabbar flest kvinnor. Alla former av cancerbesked drabbar patienter hårt och deras anhöriga. Visserligen har nya behandlingsmetoder, där läkemedel är en viktig del, betytt mycket för att förbättra vården för de många cancerpatienterna men fortfarande finns skillnader som bygger på t ex var man bor eller vilket kön patienten har. Det krävs även en ökad medvetenhet om att barn som genomgått en cancerbehandling med positivt resultat senare kan drabbas av bieffekter.
För mig som politiker är det viktigt
att lyssna på såväl organisationer, patienter, professionen, landstingspolitiker
som mina kolleger i ansvarigt utskott här i riksdagen. Men också att ta initiativ
när det krävs. Som socialdemokrat vill jag öka kunnandet och förbättra vården
ytterligare för cancerpatienter. Jag har även som arbetskamrat, vän och anhörig
mött cancern, det har vi dessvärre alla gjort, så vanlig är sjukdomen. Ingen får stängas ute från rätten
till en bra vård.
