måndag 11 juni 2012

Frågor om älddrevård

Idag skriver Curt Persson, PRO "Det är fel att tvinga kommunerna att införa lagen om valfrihetssystem, Lov. Lagstifta i stället om att kommunalt driven äldreomsorg alltid ska finnas som ett alternativ." Han skriver debattartikeln inför att PRO senare idag ska presentera sin faktarapport om valfrihet i äldreomsorgen. Ska med intresse ta del av rapportens innehåll.

Sedan igår bråkar Moderaterna och Kristdemokraterna om vem som är upphovet till en myndighet, vad som redan är på gång och vem som vet vad om regeringens inre liv. Men det överlåter jag åt dom själva att reda ut. Men att bryta ut en del ur Socialstyrelsen till en ny myndighet är inte svaret på framtidens utmaningar för äldrevården. En ny myndighet ger inte svaret på PRO:s frågor idag.

Vi socialdemokrater vill se aktörer inom skola, vård och omsorg som såväl vill verka långsiktigt som också återinvesterar i verksamheterna. Ett arbete med att titta på våra nordiska grannländer för att hitta system för att reglera vinster och vinstuttag har redan påbörjats. Vinster ska mätas i trygghet och omtanke. Instämmer i kritik mot Lov.

Nyligen skrev Per Granath, vd Humana och Edvard Unsgaard (M) i Jönköpings-Posten, att det är kvaliteten och innehållet som spelar störst roll i äldreomsorgen, inte vem som äger verksamheten. Men så enkelt är det inte, vi att flera privata aktörer inom skola, vård och omsorg bedrivit en synnerligen aktiv skatteplanering i syfte att minimera eller helt undvika skatt och därmed maximera sina vinster och vinstutdelningar. Genom så kallade ”räntesnurror”blir svenska skattepengar, avsedda för vård, skola och omsorg, istället till oskattade vinster.

När allt fler väntas leva med en eller flera kroniska sjukdomar ställs också andra krav på vården i det egna eller särskilda boendet och på sjukhusets akutmottagning eller internmedicinska avdelning. Samordningen inom äldrevården står inför allt större utmaningar inte minst på läns- och kommunal nivå. Kostnaderna för äldreomsorgen uppgick 2010 till 92 miljarder men endast 2 miljarder kom från staten. Medel som vi ska kunna följa genom vårdkedjan och öppet kunna granska. Äldreomsorgens kostnader har minskat något under senare år i förhållande till antalet personer som är 80 år eller äldre. Äldres hälsotillstånd har framför allt genom ett brett folkhälsoarbete successivt förbättrats de senaste 15 åren. Med ökande livslängd förskjuts vård- och omsorgsbehovet uppåt i åldrarna, men blir inte kortare. Krav på nationella bemanningsnivåer krävs.

Kärnan i gruppen mest sjuka äldre består av 35 000 personer som behöver både omfattande sjukvård och omfattande omsorg. Med en vidare avgränsning har 300 000 personer behov av någon form av omfattande sjukvårds- eller omsorgsinsatser idag. Det motsvarar 18 procent av befolkningen över 65 år. Vi ser att äldreomsorgen står inför stora utmaningar när ett växande vårdbehov måste mötas i takt med att antalet äldre blir allt fler. Medellivslängden beräknas öka till 87 år 2050. Personalbehovet beräknas öka med cirka 50 procent fram till 2030.

Vårdskandalerna hösten 2011, i ett antal privata vårdbolag, har allvarligt rubbat tilltron till äldreomsorgen. Timbro gick förutsägbart ut och försvarar Carema. dels genom "Caremaskandalen – den slutgiltiga versionen" och genom utspel idag. Men under tiden har även socialstyrelsen kritiserat Carema Care för brister. Så när tanke­smedjan Timbro fortsätter envisas att ge en helt motsatt bild blir det svårt att ta dom på allvar. Men samtidigt vet vi hur närstående regeringspartierna Timbro står.   

Andelen äldre (över 80 år) som får äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2006. Delvis beror minskningen på det blivit svårare att få hjälp. En utveckling där kvinnor pressas in i rollen som "hemmadöttrar" är på återtåg. Mellan 80 000 till 120 000 personer, huvudsakligen kvinnor, har gått ned i arbetstid för vårda en anhörig. Att kvinnor åter måste ta ansvar för anhöriga när samhället brister är jämställdhetens blinda fläck. Andelen hjälpbehövande hemmaboende över 75 år som får hjälp av anhörig eller vän utanför det egna hemmet har ökat från 40 procent 1998 till cirka 65 procent 2010 och är en trend som i växande grad påverkar arbetskraftsutbudet. Bästa hjälpen för äldre och deras anhöriga är en bra offentlig äldreomsorg. Men varken anhörigvårdare eller personalgrupper inom äldreomsorgen får idag tillräcklig utbildning och får ofta inte jobba heltid.

Enligt Socialstyrelsen har äldreomsorgspersonalen en ”förhållandevis låg formell yrkesutbildning”. Åtta av tio anställda i särskilda boenden var vårdbiträden eller undersköterskor. 20 procent av de anställda i särskilda boenden hade ingen gymnasial vårdutbildning. I hemtjänsten är andelen utan utbildning ännu större och samtidigt är möjligheterna till kompetensutveckling för anställd personal begränsad eller liten. Det krävs nu satsningar för att yrken inom äldrevården ska ses som framtidsjobb för unga. Men för det krävs en medveten utbildningspoltik med möjlighet att omskola sig under yrkeslivet, nationella kvalitetskriterier som kvalitetssäkrar äldrevård och omsorg. Grundläggande inför framtiden är att de äldre ska få en trygg äldrevård och en äldreomsorg av hög kvalitet nu och i framtiden. Nyligen deltog jag i en debatt om äldrevården på Bibliotektet i Jönköping och jag välkomnar fler debatter över partigränserna. När tilltron till äldreomsorgen rubbats av vårdskandaler och besparingar måste politiker tillsammans ta ansvar för att förtroendet återfås. Äldrevård handlar om ett generationskontrakt som synliggör grunden för vårt samhälle.

Ge omvårdnad och kvalitet företräde!