fredag 3 september 2010

Min känsla eller mätningar av partisympatisörer?

På Adelövs marknad genomförde Smålands-Tidningen sin traditionella väljarundersökning. Även jag kryssade för det parti jag skulle rösta på 19 september, socialdemokraterna!

Men det haglar opinionsmätningar över oss näst intill dagligen. Stora dagstidningar och andra nyhetsförmedlare beställer egna mätningar av partisympatier. Sällan redovisas hur deras undersökningarna genomförts eller hur säkra de uppmätta skattningarna av partisympatier egentligen är. Ändå lyfts de fram rubriker som nyheter.

Och jag kan ibland undra, vem, orkar längre svara och än mindre läsa alla mätningar. Men resultaten blir en ljudmatta i bakgrunden oberoende om vi själva analysera mätningarna eller inte. Jag avskyr känslan av att någon "anonym" politisk kraft vill styra oss.

Själv litar i valtider mer på min egen känsla byggd på lång erfarenhet. Samtidigt vet vi att opinionsmätningar kan påverka väljarbeteende och därmed valresultat. Detta är en omdebatterad fråga och mot den bakgrunden har också flera länder infört förbud mot partisympatiundersökningar nära inpå valdagen.

Ett parti som framstår som vinnare i opinionsundersökningarna locka till sig väljare – och det motsatta. Och väljare uppmans att stödröta på ett parti som riskerar hamna under spärren - och även här det motsatta.

På så sätt kan också den med övertag i form av kampanjresurser och tilltärde till media lättare försöka påverka väljarna. Genom att styra och rikta negativa undersökningar kan man påverka synen på såväl en politiker som en politisks fråga, en ståndpunkt förs fram som "folkets". Tanken är att skapa legitimitet.

Att högern mörkar bidrag till politiska partier är värt att kritisera. Och det har Europarådets organ mot korruption också gjort.

Men RUT, Riksdagens Utredningstjänst har tittat på vad det egentligen är som partisympatiundersökningarna visar? Hur säkra är de resultat som presenteras med tanke på att två olika undersökningar kan ge helt motsatta bilder av vem som skulle vara "vinnare" respektive "förlorare" om det "varit val idag"?

Och RUT har försökt svara på frågan varför opinionsmätningarna skiljer sig åt? Och de menar att svaret på frågan kan sägas vara tvådelat. För det första använder de olika undersökningsföretagen delvis olika metoder. Det gäller t.ex. urvalet av intervjupersoner, hur och under vilken tidsperiod man genomför intervjuer och hur resultaten bearbetas i efterhand för att uppnå bättre representativitet.

För det andra finns det enligt RUT i alla urvalsundersökningar alltid ett visst mått av slump. En totalundersökning av samtliga ca sju miljoner röstberättigade låter sig inte göras av praktiska och ekonomiska skäl. Därför görs ett urval personer som tillfrågas om sina partisympatier. Detta innebär att även om det finns statistiska metoder för att minska slumpmomentet så kvarstår alltid en viss osäkerhet kring huruvida resultatet verkligen avspeglar åsikterna hos alla röstberättigade. Denna osäkerhet kan dock med en viss säkerhet beräknas i form av så kallade konfidensintervall. Det är detta som avses då man talar om statistisk felmarginal och att förändringar är statistiskt säkerställda.

Olika undersökningsföretag – olika metoder ger olka resultat. Som metoderna för urval, datainsamling och bearbetning av resultatet skiljer sig mellan de undersökningsföretag som för närvarande (september 2010) utför undersökningar av väljaropinionen. Vilken källa och metod som används för urvalet av intervjupersoner kan påverka resultatet, dvs. den bild av opinionen som presenteras. Och det varierar mellan undersökningsföretagen hur olika typer av telefonnummer kombineras liksom mellan fasta och mobila tfnr.

Men telefonintervjuer är ännu det vanligaste sättet att undersöka partisympatier. Skop sänder dock ut postenkäter till de personer som inte gått att nå via telefon. Två undersökningsföretag – Sentio och United Minds – gör även undersökningar genom att göra urval av personer som ingår i paneler hos researchföretag. Sentios väljarbarometrar baseras till 50 procent på e-postenkäter.

United Mind använder enbart e-postenkäter. Alla har dock inte någon aktiv e-postadress. När genomförs partisympatiundersökningar och med vilka intervaller. Antalet personer som intervjuas är en faktor som påverkar undersökningens statistiska precision. Sambandet är att ju fler intervjuade, desto mindre felmarginal i skattningarna av partisympatier och förändringar i opinionen. Men kvalitet kostar och skälet till att antalet intervjuade som regel är mellan 1 000 och 3 000 personer är att det är undersökningar av denna omfattning som undersökningsföretagens kunder är beredda att betala för.

Som en jämförelse kan nämnas att SCB:s partisympatiundersökning, som genomförs två gånger om året, omfattar intervjuer med ca 9 000 personer.

För att öka säkerheten i undersökningen korrigeras resultatet i efterhand med hjälp av kända bakgrundsfaktorer för att uppnå bättre representativitet mot väljarkårens sammansättning.

Valdeltagandet har de senaste riksdagsvalen varit strax över åttio procent. Om man vill försöka förutsäga valresultat med utgångspunkt i partisympatiundersökningar måste man ta hänsyn till detta och även väga in intervjupersonernas verkliga röstningsbenägenhet i slutresultatet. Men görs ändå ofta inte.

Att en förändring "inte statistiskt säkerställd" innebär att man inte kan vara säker på om en förändring av väljarsympatierna verkligen har skett eller om resultatet är ett utslag av slumpvisa variationer mellan undersökningarna. Detta innebär att man bör vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av enskilda undersökningar och i stället fokusera på de långsiktiga trenderna.

Ger "Mätningarnas mätning" – en säkrare bild av opinionsläget? Inför valet 2010 har flera aktörer börjat publicera sammanvägningar av resultaten av flera olika partisympatiundersökningar, ibland kallade "mätningarnas mätning" (från engelska poll of polls). Metoden anses ge en säkrare bild av opinionsläget eftersom det sammanvägda resultatet bygger på ett större urval intervjupersoner.

Och vi lär drabbas av fler väljarundersökningar av olika slag och syften innan den 19 sept då valet som verkligen avgör, presenteras men efter vallokalsundersökningarna. Sedan kommer mätningar om varför vi röstade som vi gjorde....